Stefan Söderfjäll berättar om mål i GoalEnvision (Del 11: Fallgropar i målarbete)
Finns det några nackdelar eller potentiella faror när man jobbar med mål? Vad kan riskerna vara för någonting? Vad händer om man sätter för långsiktiga mål? Här besvaras frågor om fallgropar i målarbete.
Det kan vara så att ibland så får ett målarbete i bästa fall utebliven effekt, men i värsta fall direkt negativ effekt. Om det är så att målen gör att vi lägger tid på felaktiga aktiviteter och beteenden eller att de styr oss mot omoraliskt handlande. Några vanliga fallgropar som kan vara viktiga att beakta, det är att vi sätter målen för långsiktiga. Att vi helt enkelt inte formulerar mål för kortare episoder av arbete. Det är ingen fara att ha långsiktiga mål, utan tvärtom en fördel. Men med det som utgångspunkt så bör vi också jobba med kortsiktiga mål. Gärna med ett mål för dagens arbetspass.
En annan vanlig fallgrop är att vi inte riktigt checkar av med inblandade parter om målet känns meningsfullt och relevant och engagerande. Att formulera mål som är relativt enkla att ta fram, men har ingen betydelsefull inverkan på attityden och motivationen hos individen eller arbetsgruppen som ska nå mot målet.
En tredje vanlig fallgrop är att vi förlitar oss för mycket på målet och att målet ska göra jobbet. Att man underskattar betydelsen av att ha en god uppföljning med feedback, återkoppling och gemensam reflektion.
Det är viktigare att ha en god uppföljningsprocess än att ha bra, tydliga och utmanande mål från början. Dock behövs båda. Men det är enklare att formulera mål med vad vi ska göra och åstadkomma än att avsätta tid till att följa upp och se om faktiskt har gjort det. Det är naturligtvis också så att när vi följer upp saker och ting så blir det tydligt för oss om det är så att vi inte har gjort det vi sa att vi skulle göra. Detta kan vara lite jobbigt.
Slutligen så är ett vanligt misstag när vi jobbar med mål, att vi lägger för mycket fokus på måluppfyllelse och gör måluppfyllelse till det enda viktiga. Att man knyter olika typer av incitament till måluppfyllelse. Detta medför risken att vi formulerar för enkla mål som inte är svåra och utmanande. Och forskningen visar att svåra och utmanande mål gör att vi anstränger oss mer och de har överlag en mer positiv inverkan på den faktiska prestationen och beteendena. Vi ser måluppfyllelse som det viktigaste i stället för att försöka förstå att det viktigaste är att vi påverkar den underliggande dimension kring vilket vi har formulerat ett mål.
Så summa summarum, när vi jobbar med mål är det viktigt att de inte blir för långsiktiga, utan att vi också kommer ihåg att sätta kortsiktiga mål. Det är viktigt att målen upplevs som relevanta och meningsfulla för den eller dem som ska jobba mot dem. Det är jätteviktigt att vi inte eftersätter goda uppföljningsprocesser där vi faktiskt tittar på hur vi ligger till, vilka framsteg vi har gjort och vad vi behöver göra för justeringar. Och slutligen, det är viktigt att vi inte formulerar för enkla mål bara för att vi vill uppnå måluppfyllelse. Vi ska hitta mål som ligger på en sån pass perfekt nivå att vi får ut maximalt utfall på prestationen och känner stolthet de gånger då vi faktiskt når våra mål.
Om Stefan Söderfjäll
Filosofie Doktor i Psykologi Stefan Söderfjäll har studerat vårt mänskliga beteende i drygt 20 år. Stefan vill föra ut forskningsbaserad kunskap framförallt om hur vi beter oss i arbetslivet. Stefan Söderfjäll är en av skaparna av det svenska digitala verktyget för målstyrning, GoalEnvision. GoalEnvision är ett kraftfullt verktyg för dig som vill sätta mål tillsammans i företaget. GoalEnvision ger tips på framgångsrika mål och en enkel metodik för att få alla att få rätt saker gjorda.
Dela denna artikel
Gillade du den här artikeln? Här finns fler artiklar...
Vad är paradoxen som uppstår när man talar om måluppfyllelse? Varför är måluppfyllelse inte det viktiga? Här besvaras frågor om måluppfyllelse.
Stefan Söderfjäll är filosofie doktor i Psykologi och har spenderat drygt 20 år med att föra ut forskningsbaserad kunskap om hur vi beter oss, framförallt om hur vi beter oss i arbetslivet.