Stefan Söderfjäll är filosofie doktor i Psykologi och har spenderat drygt 20 år med att föra ut forskningsbaserad kunskap om hur vi beter oss, framförallt om hur vi beter oss i arbetslivet.
Stefan Söderfjäll är en av ägarna till det svenska digitala verktyget för målstyrning, GoalEnvision. GoalEnvision är ett kraftfullt verktyg för dig som vill sätta mål tillsammans i företaget. GoalEnvision ger tips på framgångsrika mål och en enkel metodik för att få alla att få rätt saker gjorda.
Efter introduktionen börjar Stefan med att berättar om vad ett mål egentligen är. Alla organisationer jobbar med mål på ett eller annat sätt. De har mål för hela verksamheten och ofta bryts de här övergripande målen ner på avdelningsnivå, gruppnivå och kanske ända ner på individnivå. Målen kan se olika ut och vara i olika tidsperspektiv och beskriva olika företeelser, men de allra flesta organisationer jobbar på ett eller annat sätt uttalat med mål. Forskningen på mål är också omfattande, och den säger att överlag när vi människor formulerar ett mål med vårt beteende eller våra prestationer, så har det en positiv effekt på vårt beteende och våra prestationer.
Sedan går Stefan vidare i tredje filmen och pratar om de olika funktioner mål fyller. Mål är helt nödvändiga för att vi överhuvudtaget ska kunna göra någonting. Mål är unika för oss människor. Vi har en mer utvecklad förmåga att tänka i termer av framtida önskvärda tillstånd, än vad som är fallet med andra levande arter och livsformer. Den andra funktionen som mål fyller är att de ger oss energi. Den tredje funktionen är att de är fundamentalt nödvändiga för att vi ska kunna samarbeta med varandra.
I den fjärde filmen berättar Stefan om vad som händer om man inte sätter mål. Vi människor formulerar mål medvetet eller omedvetet för det mesta av vårt beteende. Vi skulle antingen agera väldigt passivt eller fullständigt förvirrat om det inte fanns någon idé om vart vi ville med vårt handlande. De omedelbara konsekvenserna blir naturligtvis att vi får svårare att samarbeta. Om vi har olika uppfattning om vad vi ska försöka åstadkomma någonting så kommer det att utgöra en grund för potentiella konflikter, suboptimerade prestationer och friktioner.
Stefan fortsätter i femte filmen om dem olika typer av mål som finns. Den första abstraktionsnivån handlar om resultatet av vad vi vill uppnå. Den andra abstraktionsnivån vi kan formulera mål kring handlar om våra individuella och gemensamma prestationer. Den tredje abstraktionsnivån avser läromål där vi vill utveckla kunskaper och färdigheter som hjälper oss att prestera väl och bidra till goda resultat. Den fjärde och sista abstraktionsnivån är processmål eller aktivitetsmål. Det är mål som vi formulerar med konkreta aktiviteter som vi ska genomföra, som vi kan checka av på en checklista eller på en att-göra-lista.
I den sjätte filmen av Stefans filmer berättar han om mål ska vara mätbara eller inte. Risken med att formulera mål som är enkla är att man då inte formulerar mål som är mest relevanta för verksamheten. Målen kan gå att bryta ner i mätbara indikatorer, men det får aldrig vara av överordnad betydelse för att målen ska vara relevanta och viktiga.
Stefans sjunde film i serien handlar om kortsiktiga och långsiktiga mål. Många gånger görs felet att vi formulerar enbart långsiktiga mål som brukar sträcker sig från tre månader och framåt. När vi ska utföra ett beteende, genomföra en aktivitet eller utföra olika delprojekt så kan vi alltid med fördel försöka formulera mål med de här aktiviteterna och delprojekten. Saknar vi en långsiktig målbild eller en riktning med verksamheten så blir det svårt att formulera kortsiktiga mål, för vi har ingenting att stämma av dem mot. Men de kortsiktiga målen, det är de som påverkar vårt beteende. Det är de som ger möjlighet att få känna att vi gör framsteg.
I den åttonde filmen berättar Stefan om hur man bör tänka kring Individuella och gemensamma mål. Det finns allt som oftast någon form av gemensamt mål för hela verksamheten i stort. Man kan ha både individuella och gemensamma mål. Men det man ska tänka på, det är att om det gäller arbetsuppgifter eller projekt där det finns en stor vinning eller rentav ett krav att vi behöver samarbeta. vid hög grad av ömsesidigt beroende, formulera gemensamma mål. Vid låg grad av ömsesidigt beroende, formulera individuella mål.
Stefans nionde film i serien handlar om måluppfyllelse. Forskning har visat att utöver att mål ska vara tydliga, så bör då också vara svåra, det vill säga de bör kräva en ansträngning. Och den här svårighetsgraden på mål, den bör vara så pass hög så att vi inte med säkerhet alltid når de mål vi formulerar, utan sannolikt så är det så att de bör vara så högt formulerade så att vi regelbundet misslyckas att nå upp till våra mål. formulera mål som är svåra och utmanande, som man regelbundet misslyckas att uppnå. Och kom ihåg att det är inte måluppfyllelsen som är det enskilt viktigaste, utan det är vad målet gör med de faktiska beteendena, de faktiska prestationerna och de faktiska resultaten.
I den tionde filmen berättar Stefan om att följa upp sina mål. Uppföljning handlar helt enkelt om att på regelbunden basis se av vart man ligger till i förhållande till uppsatta mål. Det ger oss en möjlighet att förändra strategier, modifiera, tillkalla hjälp, resurser och att anstränga oss mer. Använd inte uppföljning för att döma och kritisera, utan snarare använda uppföljning för inhämtning av information om det är så att vi behöver justera någonting.
Den elfte och sista filmen i Stefans serie om mål, berättar han om fallgropar i målarbete. Några vanliga fallgropar som kan vara viktiga att beakta, det är att vi sätter målen för långsiktiga. En annan vanlig fallgrop är att vi inte riktigt checkar av med inblandade parter om målet känns meningsfullt och relevant och engagerande. En tredje vanlig fallgrop är att vi förlitar oss för mycket på målet och att målet ska göra jobbet. Det är viktigare att ha en god uppföljningsprocess än att ha bra, tydliga och utmanande mål från början. Slutligen så är ett vanligt misstag när vi jobbar med mål, att vi lägger för mycket fokus på måluppfyllelse och gör måluppfyllelse till det enda viktiga. Vi ska hitta mål som ligger på en sån pass perfekt nivå att vi får ut maximalt utfall på prestationen och känner stolthet de gånger då vi faktiskt når våra mål.
